Då så, då är det dags att redogöra för vad som hände i fredags...
Jag hade varit lite slarvig med maten och "glömt" att äta både lunch och middag, på eftermiddagen åt jag en Wasa Sandwich, inte så mycket för en tjej som inte har några som helst problem att klämma en hel kebabrulle...
16.30 värmde jag upp med ett glas vin med en kollega. 17.20 gick vi hem till en annan kollega och började dricka drinkar, han hade tack och lov lite tilltugg så jag hetsåt kex med tonfiskröra för att få någonting som kunde absorbera alkohol i magsäcken. Tiden gick och vi (jag och fyra män i 35-55 års åldern) hann diskutera bästa sätt att ta bort behåring söder om naveln, socialt accepterad åldersskillnad i ett förhållande samt en av männens TRE (!!!) kraschade äktenskap. Samtidigt som vi förde dessa diskussioner trakasserade jag sötnosen från kontoret som lite halvt lovat att han skulle komma trots att han hade semester. Kl 22.30 lyckades jag! Han kom! Fast då hade vi andra råkat dricka upp all sprit, väry konstigt!
23.30 drog vi vidare ut. Och av någon anledning jobbade den där vakten på mitt standardställe! Jag låtsades inte se honom (fy på mig). Kollegorna och jag hade superkul, det blev fler drinkar men till slut var jag tvungen att gå över på att fylla mig med vatten istället. 169 cm full Marina på 11.5 cm klackar är inget att leka med...
Sötnosen var på och vi dansade och flörtade rejält, samtidigt som en annan kollega också var på mig, herregud, jag är inte van vid all uppmärksamhet! Jag tror att någon plastikopererat mitt ansikte i smyg, för så här brukar det fasen inte vara!
Plötsligt var klockan stängningsdags och då upptäckte lilla sötnosen och jag att vi var de enda som var kvar av allihopa. Naturligtvis kom då vakten och ställde sig bredvid oss, jag tittade upp och sa:
"nämen hejsan, jobbar du här nu??"
Han - ja, var tredje helg jobbar jag här.
Jag - där ser man! Jag får passa på att be om ursäkt för att mitt sällskap var lite på dig förra gången, det var inte riktigt meningen.
Han - äsch, det kommer automatiskt när man har så här good look´s.
Jag - stackars dig det måste vara jobbigt.
Han - ja, men det får man ta. Kan ni vara så vänliga att gå härifrån nu?
Jag - självklart!
Grrrr!!! Han var så kaxig!!! Jag ville egentligen sparka honom lite lätt mellan benen bara för att få ner honom på jorden. Snygga jävla pojkvasker!
Och så ringde mobilen, det var den där manlige vännen från förre fredagen, han som åt upp mitt ansikte. Han var i närheten av min lägenhet, det regnade, han hade långt hem så han ville sova hos mig. och jag hör mig själv säga -OK!
What?! Vad hände?! Jag och min stora mun...
Lille sötnosen insisterade på att följa mig hem trots att han bor åt helt andra hållet, jag tror att han ville se vem det var som skulle få äran att sova med mig.
Det kändes inte alls märkligt att ha sällskap med en kille hem och möta upp nästa utanför porten, inte alls! Så det blev en kram, ett tack och hej då till sötnosen, och en kram och ett hej till killkompisen!
To be continued....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar