Flicka åker på uppdrag. Flicka möter pojke. Flicka och pojke klickar på ett sätt som flicka aldrig upplevt tidigare. Pojke har ring på fingret. Pojke är gift. Pojke visar lite inlindat sina känslor för flicka. Flicka och pojke går aldrig över den fysiska gränsen. Flicka upplever sin livs bästa sommar. Pojke åker hem. Flicka är kvar. Flicka är ute och springer med tårarna rinnandes nerför kinderna. Flicka kan inte andas. Flicka är ensam kvar.
Det vi hade var något speciellt. Vi satt i stort sett ihop den sommaren, vi gjorde allt tillsammans. Vi var på en plats med speciella förutsättningar och levde väldigt nära inpå varandra. Vi fick en otroligt stark psykisk-koppling, självklart fanns det även en stor attraktion mellan oss men det var aldrig aktuellt att försöka slå in en kil i hans äktenskap. Min respekt och mina känslor till honom gjorde att det var så självklart. Om han ville lämna sitt äktenskap skulle det vara hans val utan inblandning från mig. Men han är trofast, han älskar sin fru. Han visade mig att det fortfarande finns gentlemän som står vid sina ord och kan få en kvinna att känna sig sedd och uppskattad utan en sexuellanspelning. Han gav mig så mycket den sommaren. Han gav mig åter tron på män. Det finns guldkorn. Det är bara svårt att hitta dem.
Idag är han min vän. Jag uppskattar att jag får den delen av honom Hellre det än inget alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar